Nya förutsättningar

Hej min vän!

Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.

♥ Stor kram Kristina ♥

tisdag 20 oktober 2009

Klump i magen

Sitter vid datorn och betalar räkningar. Bläddrar bland favoriterna och hittar en sparad bloggadress till ett barn jag hade för flera år sedan. Hon fick en hjärntumör 2006 och jag har kunnat följa henne och hennes föräldrars kamp via bloggen. Jag tror jag var inne innan sommaren, då var allt bra. Denna lilla prinsessa har en kämparvilja utan dess like. Vet inte varför jag inte uppdaterat mig, men ni vet, det händer mycket i allas våra liv. Iallafall föll blicken på adressen och jag tänkte..
Undra om de skrivit ngt under sommaren,kanske finns det några kul bilder att kommentera, jag var fortfarande i den fasen att allt nog var bra. Så var det inte, uscha mig nu lever de för dagen. Tjejen är pigg, men tyvärr verkar det som om det trots allt finns ett stort MEN i hennes vardag och att planera framåt finns inte.
När jag läst upp mig lite var det dags för den oregelbundet regelbundna kommentaren.
Jag tryckte fram kommentarsfältet men, jag kunde inte för mitt liv komma på vad jag skulle skriva. Det känns så orättvist och hopplöst.
I stället klickade jag bort bloggen och kröp in här i stället.
Jag känner mig feg och det är inte likt mig. Mitt motto brukar vara att det är likabra att ta tjuren vid hornen. Men herregud var skriver man.
:(

3 kommentarer:

  1. Det där är alltid lika svårt. Men kanske bara ett"Hej, du finns i mina tankar". Ofta är det inte vad man skriver utan att man skriver. Det finns ju inga ord till denna hemska sjukdom.

    Kramar

    SvaraRadera
  2. En liten utmaning hos mig till dig, skingra tankarna lite, kanske. Kram

    SvaraRadera
  3. Så fruktansvärt sorgligt!

    Tänker på er - räcker nog.

    Kram Maud

    SvaraRadera

Hej!
Vad kul att du tittade förbi. Lämna gärna en kommentar så vet jag att just DU varit här. Ha en toppen dag
Kram Kristina