Hej min vän!
Jag måste bara berätta om min underbara son.
I förra veckan sa han att han under tågresan till skolan funderat över min värk och hur kan skulle kunna hjälpa mig.
Redan där blev jag tårögd.
Han sa också att han vet att jag inte gillar gym, men att han ville att jag skulle ge honom en chans, en chans att överbevisa mig. Tre veckors träning efter ett uppgjort schema med honom som PT.
Vad svarar man då?
Från honom en kärleks förklaring och en ömhet som jag inte kan sätta ord på. För mig, så mycket kärlek och kvalitetstid att jag bara ropade javisst.
Nu har vi fått till ett par tränings tillfällen och det har varit riktigt roligt.
Jag känner att kanske, kanske kan detta vara min grej.
Med kronisk värk och dålig rygg så är ju någon form av regelbunden träning ett måste. Jag promenerar massor men det räcker liksom inte.
I morgon väntar ett nytt pass och jag längtar.
Nu lite god mat och lördagshäng!
Kram Kristina
Så härligt att din son vill göra detta med dig. Jag hoppas att han har rätt och att du kommer att må bättre av det. Ha en fin söndag Kram Pernilla
SvaraRaderaHeja dig! Jag blev så glad av att se dig på gymmet. Du är så välkommen dit och vi ska alla ta hand om dig på bästa sätt.
SvaraRaderaGe din fantastiska son en kram från mig
Ha en fin dag
Kramar
Lene