Nya förutsättningar

Hej min vän!
Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.

♥ Stor kram Kristina ♥

lördag 24 augusti 2013

De gamla glasögonens historia

Förra Söndagens fototema handlade om skuggor.
Jag lekte med mormors gamla glasögon och en lampa. Vackra skuggor av hjärtan bildades och det var med dubbel glädje som jag fotade dem.
Glasögonen var min fina, goa mormors första.
Som ni kan se är de väldigt starka.


 Min mormor fick sina glasögon då hon började skolan. 
Tänk hon var sju år och såg redan så dåligt.
Hon har berättat för mig om känslan av att kunna se,
 känslan av att kunna följa ljudet till klockan på Allhelgonakyrkan 
då den slog. Kunna se vad klockan var.


Glasögonen betyder mycket för mig. De är från 1914 och fodralet är fortfarande mycket fint.
Broderat med små vackra stygn.
När jag plockar fram dem känner jag värme och glädje. Jag är glad att mormor hade turen att få glasögon, turen att ha föräldrar som tyckte att det var viktigt. 


När mina pojkar var små tyckte de att det var roligt att prova glasögonen. De fick jätte stora ögon och allt blev suddigt och de kände sig yra.

Ingen av dem har dålig syn, vilket är skönt.
Men skulle de behöva glasögon i framtiden så kan man lugnt säga att utvecklingen gått framåt.
Jag tycker att det är snyggt med brillor, klädsamt.
Nu åker glasögonen tillbaks till lådan med minnen, 
lådan som finns undanstoppad och bara plockas fram någon enstaka gång.
Min fina mormor har en stor plats i den lådan och kanske plockar jag fram något annat att visa er en annan gång.

Stor kram Kristina

4 kommentarer:

  1. Jättefina! Vilken härlig gammal skatt att ha. Med en historia till också. Jag har haft glasögon sedan sexan (men behövde nog mycket tidigare) och minns också känslan när jag kunde se. Tittade ut genom fönstret och såg löven på träden och insåg vad vacker världen var. Det var underbart! Men nu vill jag helst operera...

    Ha en härlig lördagskväll!

    SvaraRadera
  2. Så fint det låter med en låda med minnen av din mormor. Jag förstår att hon var en alldeles speciell person.
    Kram Maria

    SvaraRadera
  3. Så fint och roligt du lekt med glasögonen och skapat spännande bilder. Och så fint att du har dem kvar.

    Min yngsta dotter har glasögon. Hon är jättefin i dem och är själv glad och nöjd. Lite skillnad mot när jag var liten och en säger en kille i klassen hade glasögon - med tråkiga fula bågar och tjocka glas. Gissa vad han kallades! Just det, glasögonorm.

    Önskar dig en fortsatt skön helg.

    SvaraRadera
  4. Så vackra dina bilder är och underbart att ha en låda med fina minnen av din mormor att plocka fram och njuta av.
    Kram

    SvaraRadera

Hej!
Vad kul att du tittade förbi. Lämna gärna en kommentar så vet jag att just DU varit här. Ha en toppen dag
Kram Kristina