Nya förutsättningar

Hej min vän!

Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.

♥ Stor kram Kristina ♥

torsdag 2 augusti 2012

Skippa alltid sista åket


Ja så brukar det låta i skidbacken sista dagen när någon ramlat och skadat sig, eller hur.
Kanske borde jag och hundis skippa sista svamprundan fortsättningsvis.
Det som började med en härlig skogsrunda med kantareller i massor som snabbt fyllde våra korgar, och många, många fina pix att fotografera, slutade med skrik så det ekade i hela skogen.

Vi vek av från vår vanliga "hemliga" runda och gick ner i en glänta som lyste så vackert gul av de godaste svampar. Vi plockade, småpratade och gick sakta framåt. Plötsligt for Tyra upp och P efter. Hundis hade trampat i ett jordgeting bo och hade minst sju åtta ilskna getingar i pälsen. Hon for runt och gnydde. P fick skjuta bort dem med fingrarna, så hårt borrade dem in sig i pälsen. Jag gick en bit bak men på något sätt lyckades i alla fall en ilsken en krypa in i under min fleece.
Jävlar i hoppet vad en stack, jag ber inte om ursäkt för min svordom för det gjorde så ont och gör fortfarande. Innan jag fick av  min fleece hann jag bli biten på tre ställen på armen och på två ställen i armhålan. Värst tog det på underarmen där jag är riktigt svullen och röd.
Tyra blev alldeles medtagen och febrig så P fick bära henne hem. Väl hemma fick hon smärtstillande och så bäddade vi ner henne med lillebror.
I dag mår hon finfint igen men......

nästa år skippar Tyra och jag nog sista svamprundan.

Nu ska jag plocka fram målarpenseln och fortsätta mitt projekt måla soffa.

Tjingeling!

8 kommentarer:

  1. Fy vad otäckt det lät! Tur att det är bättre med Tyra idag och jag hoppas att det är ok med dig också. Getingar är de värsta bland alla "bugs".
    Kramar Maria

    SvaraRadera
  2. Tyvärr så dyker de ju upp när man minst anar det. För någon vecka sedan skulle jag veva ut markisen på altanen och då kom det massor flygande. Två stycken bet mig i huvudet och jag hade rejält ont flera dagar efteråt. Tips kan vara: en droppe vatten på en magnesyl som man lägger på det onda, hederliga salubrin kan funka, TTO(thee tree oil) vet jag vissa använder, har dock aldrig testat själv. Hoppas verkligen att du och vovsingen snart mår bättre. Hur man gör med hundar vet jag inte, kanske bad fungerar.

    Fina bilder hann du iaf få innan olyckan skedde. Dottern och jag ska njuta av kantareller i kväll. Vi får se vad det blir för nåt smaskigt.

    Hmmm, måla soffan...ska bli spännande att se resultatet senare!

    Kraaaaaaaaam Veronica

    SvaraRadera
  3. Usch, vilken traumatisk upplevelse. Jordgetingar är hemska och STORA. Att bli stucken av getingar är väldigt smärtsamt. Hoppas ni mår bättre idag.
    Kram till er.
    //Carina

    SvaraRadera
  4. OJ!! Ett äventyr man gärna slipper... God bättring!

    SvaraRadera
  5. Fyyyyyy....de där är ena riktiga hemskingar:((

    SvaraRadera
  6. Stackars er. Hoppas ni mår bättre snart. Jag tycker verkligen illa om getingar. Jag är allergisk mot sticken och är därför ganska rädd för dem.

    Kantareller är i alla fall underbart. Och dina bilder är så fina.

    Jag håller med dig om det där med bilen. Det blir en helt annan sak med en resa om man kan se sig omkring och det ger en frihetskänsla.

    SvaraRadera
  7. Men usch vilken trist upplevelse!

    Hujedamej.

    Sköt om er

    SvaraRadera
  8. Nej men era stackare... har också lyckats trampa på jordgetingar och de är våldsamt ilskna...
    Hoppas ni vågar er ut i svampskogen igen trots allt. Kantareller är ju skogens guld och härligt att plocka :)

    SvaraRadera

Hej!
Vad kul att du tittade förbi. Lämna gärna en kommentar så vet jag att just DU varit här. Ha en toppen dag
Kram Kristina