tredje världskriget brutit ut.
Hjälp jag håller på att gå sönder. Jag vill inte bo i denna röran mera. Jag vill att vi ska få klart, jag vill att alla renoveringsprylar ska flytta ut i förrådet igen.Jag vill mysa runt och små fixa. Flytta runt saker och göra mysigt.
Det kommer att bli fint, mer än hälften är klart men..............
Jag vet jag, blir som en liten unge, bortskämd och gnällig. Vi hjälps åt en del men det är ändå P som gör grovjobbet. Han är trött, har ont i ryggen, massor på jobbet och ändå kämpar han vidare, min prins. Jag biter mig i tungan, lagar kaffe, god middag och försöker vara till hands.
Nästa helg, ja då är vi i mål, om allt flyter på vill säga. Jag ska visa er så fort vi är klara, jag lovar. Det blir vitt och modernt. Lite ovant men jätte fint.
Veckan har mer eller mindre bestått av jobb och kvällsmöten. Det är en trött familj som kryper upp i soffan denna fredags kväll. Vi har grillat gott kött och efter önskemål blir det marrängsvisch (stavningen känns jag ine vid) senare i kväll.
På min hundrunda nu i kväll, funderade jag över lillebrors kommentar tidigare i kväll.
Lyder som följer
"mamma, på flera ställen i huset har du högar med kuddar, skålar med stenar eller hjärtan i , några högar med böcker och nästan överallt tända ljus"
Varför?
vi vet ju om att du äskar mys och gos. Att du gärna kryper upp med en bok i soffan, att du alltid har stenar med dig hem från en resa, och att du alltid tänder ljus.
Men det börjar bli mycket nu, jag har räknat kuddarna.
Hum, jag som tänkte handla lite inredningsprylar i morgon........eller inte.
Se you!
Nya förutsättningar
Hej min vän!
Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.
♥ Stor kram Kristina ♥
Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.
♥ Stor kram Kristina ♥
Han är för go din lille son! Att han inte förstår att kuddar, ljus och vackra stenar nästan hör till livets nödvändigheter;) Nej nu skojar jag bara men nog gör det livet lite vackrare och lite mysigare.
SvaraRaderaKram till dig min vän
Radhuset jag bor i var ett renoveringsobjekt när vi köpte det. Vi är inte färdiga änu.....fastän åren har gått.....
SvaraRaderaJag har stått på knäna i hallen och lagat mat. Jag har stått ute i kylan och lagat mat. Jag har diskat i badkaret och jag har haft kläder i sopsäckar under en period om ett år.
Vad har jag då lärt mig av detta. Jag har lärt och lovat mig själv att ALDRIG mera köpa ett renoveringsobjekt.
Så jag förstår dig precis :-)
Ha en fin lördag Kristina
Hahaha! Underbar kommentar. Yngsta dottern frågade något liknande för ett tag sedan, men då handlade det om mina, hm, många bokhögar. Hon ser ju att jag läser rätt mycket och kan då inte förstå att högarna blir fler och högre istället för tvärtom. :) Kram! Ha en härlig helg.
SvaraRadera