När våra grannar skulle flytta skulle de kasta denna fina kista. Huset de skulle flytta till var litet och i förrådet fanns det heller ingen plats.
Sätt in en annons på blocket tyckte jag. Men det tyckte de inte att de hade tid till.
Ta den om du vill ha den. Skojar ni, klart jag vill ha den, men jag betalar gärna en slant. Maken tittade på mig och tänkte att jag nog blivit galen. En stor brudkista..... var ska vi ha den, och inte passar den väl in någonstans heller.
Inga pengar ville de ha och kistan släpades hem till oss och placerades på baksidan under tak.
Där har den nu stått ett tag och jag har gått och småsneglat på den. Maken har inte sagt ett ljud :)
Efter att ha måttat lite och möblat visuellt, är nu kistan på plats. Det blev jättebra.
Ett tag i alla fall. Kanon som förvaring sa maken, vad ska du ha i den? Absolut ingenting, just nu i alla fall.
Denna vecka kickades igång med planeringsdag på jobbet. Det dokumenterades, utvärderades och planerades så det stod härliga till. Nu är vi redo för ännu en vårtermin, som den liksom många andra förmodligen kommer att gå tok snabbt. I så fall får vi väl snart se barfota barn med sommar knän springa omkring, inget mig emot.
I kväll blir det idrottsgala och en kopp varm choklad.
Kram Kristina
Nya förutsättningar
Hej min vän!
Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.
♥ Stor kram Kristina ♥
Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.
♥ Stor kram Kristina ♥
En väldigt fin kista och har man bara en plats att ställa den på är den vacker att bara titta på!
SvaraRaderakram
Så fint det blev! Vilken tur du hade som fick ta hand om en sådan fin kista.
SvaraRaderaKram Maria
Det ser så fint ut! Jag har inte haft så mycket bloggtid den senaste tiden, men jag ville säga att jag kände så med dig och dina tankar om när man inte ens vill vara med sig själv... När det är så där är det bara att låta tankarna fläkta iväg och låta dem försvinna i tomma intet. Tjat och sur och pest och pina grävs ner någonstans och snart blir det bättre. Kram!
SvaraRaderaHej igen vännen! Jag har lämnat en award till dig i inlägget jag gjorde igår. Du är värd att uppmärksammas men välj själv om du vill skicka vidare. Egentligen ska den gå vidare till fem bloggar.
SvaraRaderaKram Maria