Nya förutsättningar

Hej min vän!

Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.

♥ Stor kram Kristina ♥

fredag 4 december 2009

Kan inte släppa detta!

När man jobbar med barn får man höra många saker som får en att le och ibland skratta högt. Det är en fröjd att få ta del av dessa underbara barns vardag. Jag älskar mitt jobb och går nästan varje dag hem med ett leende på läpparna.
Tyvärr finns dagar som man skulle vilja sudda ut, glömma bort, knyckla ihop och trampa på.
De flesta föräldrar jag möter är bra människor, människor som gör sitt bästa och som alltid vill sina barns bästa. Alla har vi dagar som är mindre bra, dagar då tålamodet tryter, dagar då vi helst skulle vilja skrika rakt ut, men att bara göra sitt bästa är alltid bra nog tycker jag.

Någon berättade detta för mig idag.

En tjej som snart ska fylla fyra, fick frågan av sin förskollärare om vad hon önskade sig mest av allt när hon fyller år.
Svaret hon fick var inte det hon hade väntat sig.
"Jag önskar mig en dörr till köket så jag slipper höra dem bråka.
Detta gör mig så ledsen, det maler i mitt huvud och gnader i mitt hjärta:(

10 kommentarer:

  1. Inget barn borde ha det som sin önskan. Man blir så ledsen. Tyvärr är det alldeles för många barn som inte har det bra.
    Därför är det extra viktigt tycker jag att de får komma till förskolan/skolan och träffa bra vuxna förebilder.
    Som du! :) Kram J

    SvaraRadera
  2. Det gör ont i mitt hjärta av att läsa vad du skriver.... Tack för födelsedagshälsningen. Och tack för hälsningen jag fick av min lunchdate idag. :) Bloggvärlden är oväntad oh härlig. Trevlig helg. Kram.

    SvaraRadera
  3. Blärk, det är vår jobbbaksida! Men det braiga är att vi ändå kan ge dem nån slags trygghet så länge de är hos oss. Det kan vara mer värt än vad man tror.

    Jag som aldrig handlar på Willys, fick ta mig dit i dag för jag var så sugen på dadelkrämen. Nu står den fint här i köket, redo för en provsmak!
    Ha en riktigt skön mysfredag!
    Kramar

    SvaraRadera
  4. Jobbaksida kanske inte stavas med tre b?!

    SvaraRadera
  5. Alltid roligt att höra när någon för det allra mesta gillar sitt jobb! Själv jobbar jag inom en helt annan bransch och skulle absolut inte passa att jobba med barn - mina talanger finns på andra områden.. (och kanske beror det på att jag växte upp med en mamma som var dagmamma så jag hade alltid massor av barn omkring mig, fick kanske min dos då!) Så tur att det finns andra som jobbar med barn och unga.

    Näpp, stolarna i köket ska inte målas, gillar verkligen deras mjuka träkänsla efter decennier av användning.

    SvaraRadera
  6. sv: Jag har ransonerat bort julklappar till alla "gamla" släktingar, de får kort på barnen. Alla har ju allt så vi spelar julklappsspelet i stället!
    Så det är barnen och kusinen som det ska inhandlas till och mannen förstås om han bara ville säga vad han önskar sig! Kram

    SvaraRadera
  7. Men vad det gör ont i mammahjärtat!

    SvaraRadera
  8. Hahaha, såg kommentaren från dig hos Ellis! Tyckte den var superrolig! Helt klart en vinnare enligt mig! :D Kram

    SvaraRadera
  9. Det känns verkligen i magen det du skriver om här i inlägget. Alla barn borde få sina önskningar uppfyllda...

    Letar efter din mailadress men hittar ingen info. Vill gärna få nya tips! Hör av dig!

    Kram

    SvaraRadera
  10. Ja, jag fick din kram. Tusen tack... Jag har gjort en julklapp till dig. En liten topplista i högermarginalen på min blogg. Där kan du klicka på Träning så kommer du till gympapasset. Kram.

    SvaraRadera

Hej!
Vad kul att du tittade förbi. Lämna gärna en kommentar så vet jag att just DU varit här. Ha en toppen dag
Kram Kristina