Nya förutsättningar

Hej min vän!

Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.

♥ Stor kram Kristina ♥

måndag 4 november 2013

Förkyldis med "hyppo" tankar!

Sitter vid köksbordet och snorar.
Trodde att jag skulle klara mig, men ack nej.
Så vad gör man?
Sover, snyter sig, suckar, eldar i spisen, dricker te och tycker synd om sig själv.
När jag är kass blir jag alltid så fundersam. Blödig och orolig.  Det är inte bra, det bor allt en liten "hyppo" i mitt bröst.
Bröstcancerfondens rosa månad är ju över och nu tar prostatacancerns blå månad vid.
I dag har jag oroat mig för min man. Han är fullt frisk, rask som få men tänk om......
Jag tror inte att jag skulle kunna klara mig utan honom, han är min styrka, han är min stöttepelare i vått och torrt.
Han är mitt allt.
Jag har räknat ihop mina rosa kommentarer och skickar 97 extra kronor till rosa bandets forskning och lika många skickar jag till prostataforskningen.





I dag kom det ett brev adresserat till mig, ett handskrivet brev med en härlig handstil. På det söta brevpappret fanns en fråga.
Brevet kom ifrån flickan med de vackraste ögonen,
 Flickan som i förra veckan fyllde 9 år.
Flickan som är min gos och pojkarnas kusin.
Jag har fått en brevvän och det är så mysigt.

Stor kram till dig som tittar in hos mig.
Hoppas du mår bra.
Tjingeling!

8 kommentarer:

  1. Förkylningar är aldrig skoj. Går själv och drar på en envis en. Så kul med en brevvän. En söt också . Ha en fin kväll Kram Pernilla

    SvaraRadera
  2. Usch då, krya på dig. Jag blir också oerhört ynklig när jag är sjuk och tappar allt motstånd på alla plan. Jag är helt enkelt som en man i kvinnligt format när jag blir sjuk.

    Och usch ja för de hemska sjukdomarna! Jag väljer att inte tänka på det... sån är jag.

    Kram

    SvaraRadera
  3. Oj, hu, så många brevvänner jag har haft genom åren! Det finns inget härligare än riktiga brev på posten. Jag förstår dig! Kram.

    SvaraRadera
  4. Ja, brevvänner är fint. Jag har inte haft någon sedan jag var liten, men jag minns fortfarande den alldeles speciella känslan av breven som kom, de där riktiga breven :)

    SvaraRadera
  5. Brevvänner det hade jag också en gång i tiden. Det handskrivna är fint!

    Den där oron, ofta i onödan. Den känns igen!

    Krya på dig!

    SvaraRadera
  6. Oroar sig gör vi alla till mans tror jag.
    Var rädd om dig

    Kramar
    Lene

    SvaraRadera
  7. Å nej, inte förkylning. Jag hoppas att den går snabbt över!
    Tänk när man fick ett handskrivet brev sist. Det var länge sedan. Det är ju såååå mysigt. Kanske ska skaffa mig en brevvän igen :-)
    Kram Helén

    SvaraRadera

Hej!
Vad kul att du tittade förbi. Lämna gärna en kommentar så vet jag att just DU varit här. Ha en toppen dag
Kram Kristina