Jag tror jag............

... känner livet i mig.

Så sa hon, Astrid Lindgrens Madicken.

Jag kan inte annat än hålla med henne.

Vi är på plats i vårt paradis. Det knastrar gott från tre spisar, vi har haft strålande solsken och kameran har jobbat flitigt i det gnistrande landskapet.

När man öppnar dörren kan man välja att gå till skogen eller att gå ner till sjön. Detta är nog det bästa med Dalsland. Vi har både sjö och skog in på husknuten. Miljöerna är varandras motsats men de smälter så fint ihop. Ett par grader kallt, massor av is och skare. Jag traskade runt länge, länge och bara njöt, fotade och andades in denna härliga luft.

Nu sitter jag här i min fåtölj och myser. Dricker te och bläddrar i gamla nummer av hus och hem.

Ja, jag känner verkligen livet i mig.

Hoppas att du har det lika bra som jag och att du tar väl hand om dessa tillfällen. De är så värdefulla att plocka fram den där dagen då allt känns trist och hopplöst.

Det står en oöppnad chokladkartong på soffbordet och det pratas om kortspel i kväll. 

Men först blir det middag med makens morbror.

Sa jag något om att jag har det bra.

Tjingeing!