Nya förutsättningar

Hej min vän!

Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.

♥ Stor kram Kristina ♥

onsdag 23 januari 2013

Det doftar så gott i mitt kök


Hej min vän!
I kväll har kitchen aiden, ugnen och diskmaskinen jobbat hårt.
Jag har mest gått här och myst, plockat fram ingredienser, följt recept, mätt upp mjöl och druckit te.
Skämt och sido. 
Visst måste den mänskliga handen hjälpa till men jag ger all eloge till våra elektriska köks vänner.


I eftermiddag har jag gått en långrunda med Tyra. 
Det finns många tankar som tar för stor plats innanför pann benet och då behöver jag fundera och sortera.
Det gör jag bäst promenerandes med hund sällskap.
Jag har bestämt mig för att inte göra denna sida till en gnällspalt men ibland ......
nå ja, jag har fått reumatisk värk och kämpar på med att prova ut fungerande medicin och vänja mig vid en ny livsstil. Det är inte lätt, vissa perioder fungerar bra, medan andra är skit rent ut sagt.
Jag vill inte gnälla, är tokrädd för att bli en som gnäller.
Just nu har jag en dipp period. Då oroar jag mig för hur framtiden kommer att se ut. Dessa stunder känns det som om allt bara blir värre allt som veckorna går. 
Men den mesta tiden mår jag ok och nöjer mig med att i alla fall må bättre än vad jag gjorde i sommar.
Detta är inte lätt och jag är fullt medveten om att det finns massor av människor som har det värre än jag, men idag.........


 Dags att ta ut den sista plåten ur ugnen för att sedan fylla på i frysen. Vi försöker baka allt vårt bröd och det blir en hel del med tränande ungdomar i huset som ständigt är på jakt efter en smörgås.

Vad onsdags kvällen mer har att bjuda på vet jag inte ännu. Antingen blir det avkoppling i ett varmt bad eller Tv 4 och Mia på Grötö.
Först mys med lillebror i hans säng. Vi läser en jätte spännande bok som heter Pojken och hans hund.
Storebror och maken är på handboll vilket säkert överraskar er eller not.
Saknar Maria, måste hinna messa henne i kväll också. 
Oj nu hamnade jag i andra tankar.
Bäst att publicera innan jag blir långrandig.
Kram till finaste dig som just läst klart mitt ego inlägg.

Tjingeling!


Mitt enkla Bullrecept.
15 bullar

1 paket jäst
4 dl vätska 
( i dag tog jag hälften vatten och hälften youghurt)
2 msk olja
1 1/2 tsk salt
4 dl havregryn
ca 8 dl vetemjöl special

Lös upp jästen i vätskan och blanda i de övriga ingredienserna. 
Knåda till en klibbfri deg. 
Forma en lång rulle och skär rullen i 15 bitar.
Lägg upp dem på bakplåts klädd plåt och låt jäsa under bakduk i 30 min.
Grädda 7-8 min i 250 gr
Låt svalna på galler utan bakduk.

14 kommentarer:

  1. Men du, hoppas att du hittar en bra medicin som lindrar din värk.

    Stor kram

    //Victoria

    SvaraRadera
  2. Oj det lät inte kul! Har blodprover visat att du har reumatiskt eller hur kom de fram till diagnosen? Hoppas du hittar någon medicin som hjälper dig! Skulle gärna vilja ha en Kitchen aid i mitt kök, men det får jag väl önska nästa gång jag fyller jämt!
    Kram Helena

    SvaraRadera
  3. Jag tycker det är bra att man ventilerar på sin blogg ibland.
    Verkligheten ser ju ut precis så, att man inte alltid är på topp.
    Och då behöver man ventilera lite=))
    Hoppas verkligen att det ordnar till sig med allt runt reumatismen!!

    Så gott med hembakat bröd!
    Det blev jag sugen på.

    Kram Hannis

    SvaraRadera
  4. Kristina, så trist att läsa om din reumatism. Hoppas du skall pricka rätt med mediciner så att du slipper ha ont.

    Livet går upp och ned FÖR ALLA. Om du skriver av dig om din reumatism och allt du känner och tänker inför det faktumet så blir väl inte denna blogg en gnällig sådan. Livet är mer än yta och det vet vi alla vi som kikar in här hos dig. Det är jag säker på.

    Kram till dig från mig.

    SvaraRadera
  5. Ibland behöver man ösa ur sig , känns oftast lite bättre efteråt. Min äldsta dottern är reumatiker sedan hon var 2-år, hoppas att du får rätt och bra mediciner som underlättar för dig. Kram kram

    SvaraRadera
  6. Hembakat är det allra godaste. Förr bakade jag allt vårt bröd, men nu har jag blivit lat känner jag... Ditt inlägg får mig lite motiverad igen. Kanske blir ett bak till helgen....

    Och du, ibland måste man få gnälla för att kunna ta nya tag igen sen. Jag tror verkligen det!

    Kryakramar

    SvaraRadera
  7. Finaste Du,

    Jag hoppas verkligen Du finner något som kan lindra värken och symptomen. Det klart att Du får gnälla. Hoppas det lättar lite på trycket.

    Dina bröd ser verkligen jättegoda ut.

    Många varma kramar, Jenny

    SvaraRadera
  8. Livet blir inte alltid vad vi tänkt oss, Det är som du skriver mycket att tänka på och sortera, men jag tror att du kommer fram till att ja, det var inte vad jag ville ha och ja, livet blir annorlunda men det är ett liv (och alternativet är inte roligt ;-)Vilken sorts liv det blir kan man inte veta nu, utan försök ta det efterhand som det kommer så blir det inte så överväldigande.

    Många kramar från T

    SvaraRadera
  9. Bulldoft...visst är det fantastiskt


    Att gnälla hör till, om man gör det litegran någon gång..och du verkar ju alltid så positiv, så det är OK.

    Kram kajsa

    SvaraRadera
  10. Käraste T du har så rätt. Jag tänker så på dig. Hur har du det. Största styrkekramen till dig ������

    SvaraRadera
    Svar
    1. tack för kramen :-) jag har det helt ok, håller igång och jobbar halvtid för att få en sorts normalitet i livet, det fungerar oftast,det som är jobbigast just nu är faktiskt en av tonårsdöttrarna;-) hon är väl inte värre än andra men jag tycker lite synd om mig när hon låter och håller på.
      Ha det gott med ditt funderande och allt annat.

      Radera
  11. Mums! De ser verkligen urgoda ut :)

    SvaraRadera
  12. Jag är ledsen för din skull, att du har fått just kronisk värk som följeslagare... Du har visst rätt att "gnälla" och det är så viktigt för oss alla att inte bara knyta allt inombords! Det kommer att ta tid att acceptera din nya ovän. Kanske kommer ni två till slut att kunna slå följe utan att bråka allt för mycket längs vägen. Många styrkekramar till dig! (Och bullreceptet låter lite som ett min gymnasiekompis brukade röra ihop - så smaskigt med havregrynen i!)

    SvaraRadera
  13. Har väninna som också har reumatisk värk o det tar tid att komma till rätta med värken. Hon åker varje vår 3 veckor till värmen för att samla energi o hon mår bättre under lång tid efteråt.

    Det här bulltipset ska testas i helg.:)

    SvaraRadera

Hej!
Vad kul att du tittade förbi. Lämna gärna en kommentar så vet jag att just DU varit här. Ha en toppen dag
Kram Kristina