Det är vår i luften

men grymt blött på gator, cykelbanor och vår gräsmatta känns så svampig att jag undrar om den någonsin kommer att bli grön, mjuk och sommardoftande. Skåne är inte alltid det bästa stället att bo på vinter tid. Det är som att leva mellan hopp och förtvivlan. Ena veckan är det vitt, kallt och vackert frostigt på träd och buskar. Nästa vecka töar det och gatorna känns smutsiga, blöta och grå daskiga. Veckan där på fryser det till och det blir glashalt och nästan omöjligt att ta sig fram. BLÄ!!! Visst överdriver jag lite men, attans vad tråkigt det är.

Finaste och lillebror är nog framme vid detta laget. Vi ska bara vara i från varandra ett par dagar. Det är nyttigt att dela på sig i bland, om inte annat för att få längta efter varandra men just nu är här så tyst att jag saknar dem redan.
I kväll ska jag krypa upp i soffan med en skön filt omkring benen. Det sprakar redan härligt från brasan och i frysen ligger ett paket glass från otto och glassfabriken. På soffbordet väntar en ny sköna hem och ett glas rött. Dessutom är det final i på spåret så fast att jag känner mig lite låg har kvällen goda chanser att bli bra.

Storebror och hans vänner är på ingång men de lär jag inte se mycket av. De stänger in sig i hans rum med datorer, tv apparater och en massa sladdar.......... Men jag vet i alla fall var de är och det känns skönt.

 Kram Kristina