Nya förutsättningar

Hej min vän!
Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.

♥ Stor kram Kristina ♥

tisdag 27 april 2010

Boken som ger kloka tankar.

När jag läser en bok blir jag ofta ett med huvudrollsinnehavaren. Även när jag inte läser kan jag fundera över karaktären i boken och varför hon/han tänker just som de gör.
Just nu finns mina tankar hos Maria. Maria äe en pilgrimsvandrare i Agneta Sjödins bok " En kvinnas resa" När boken börjar är hon en osäker kvinna på jakt efter sig själv. Nu är boken snart slut och hon har förvandlats till en rakryggad person som mer och mer tror på sig själv. Hela boken är full av tänkvärda meningar och citat. Flera gånger slår det mig att, oj så enkelt det kan vara bara du tänker lite annorlunda.

Någon gång i framtiden vill jag göra samma vandring som Maria gjort. Hon har sått ett nytt frö i mitt inre och jag kommer att läsa om boken igen. Kanske redan i sommar. Då kommer jag att läsa boken på ett annat sätt. Förmodligen kommer jag att sätta på mig mina "funderar glasögon" och kanske rent av stryka under kloka tänkvärda tankar. Såhär har jag aldrig funderat kring en roman förut. Spännande!

Nu ska jag krypa till kojs och småprata med kryckis. Vi har varit på utvecklingssamtal med lillebror. Hans underbara fröken strödde ut massor av frön till en fortsatt positiv skolsyn och självkänsla. Det går så bra för vår lilla kille och vi är så stolta. Han har haft svårt med läsningen men ack vad vi har kämpat. Nu är han ikapp och det känns så bra. Det var en stolt lycklig kille som med hoppsasteg lämnade skolgården nu i kväll. Hans mamma torkade en liten tår i ögonvrån och hans pappa hoppade han med.......... det blev dock inga hoppsasteg:)

Tjingeling!

2 kommentarer:

  1. Så härligt att det går bra! Det där med en tår i ögat känner jag igen, kan det vara en mammagrej? Kram!

    SvaraRadera
  2. Inspirerande! Och vad roligt att det gick bra på utvecklingssamtalet. Det är så härligt att känna sig stolt och glad över sina barn!

    SvaraRadera

Hej!
Vad kul att du tittade förbi. Lämna gärna en kommentar så vet jag att just DU varit här. Ha en toppen dag
Kram Kristina