Hej hopp! Visst är det väl så jag brukar börja. Hum, detta känns lite ovant.
Tack snälla ni för era krya på dig tankar och friskna till tips.
Attans vad jag har haft influensa, eller har, inte vet jag.
Jag har haft feber i massor, snutit bort hjärnan flera gånger om och kastat tonvis med näsdukar. Jag hostar så jag har träningsvärk i hela kroppen och emellanåt får jag stå i ytterdörren och andas in kall lugnande luft. Jag tror aldrig jag varit såhär dålig. Jag är tyvärr inte frisk ännu och får väl göra ett nytt besök hos farbror doktorn i morgon:( Jag är grym på att gnälla och otroligt trött på mig själv.
Men jag är bloggsugen och det om nått glädjer mig. Jag har inte öppnat datorn på nästan en vecka och har massor att läsa ikapp. Kul, fast jag orkar bara sitta här en stund.
En sak som jag tänkt mycket på under mina timmar i sängen är alla dessa stackars människor som är sjuka på riktigt. Visst jag är också dålig och måste lära mig att vara mera rädd om mig själv men nu menar jag kroniskt sjuka eller cancersjuka eller ja you name it. Att ha ständigt ont och veta att det inte kommer att bli bättre, snarare sämre. eller att vara gammal och inte kunna plocka undan eller byta sängkläder själv. Att vara ständigt beroende av andra. Jag, precis som de flesta andra ser min vardag som självklar och det är inte förrän man faller ett par trappsteg som man tänker till. Attans vad bra jag har det. Jag sträcker på axlarna och nickar lite lätt. Hihi!!!
Jag har inte haft ngn matlust men barnen har ständigt hittat ngn anledning till att fixa ngt till mig. Frukt fint upplagt på fat, lax till middag för att det är det bästa jag vet, grillspett en annan kväll och glass för att det lenar i halsen. Ännu en gång ett bevis på hur viktig familjen är och ett bevis på att barnen delar min och makens tankar om familjens värde.
Vi tar hand om dem när de är sjuka och nu tar de hand om mig. Man växer med ansvar:)
Mina fixarprojekt som jag skrev om förra veckan har såklart hamnat inom ( ) och jag har lovat maken att inte fixa med ngt förrän jag är bra. Blir så sugen på att bara målartvätta lite på bordet, men det får bli OS i stället.
Kram sålänge!
Jag tycker OS låter jätte bra! Kul att du är på bättringsvägen och att din familj månar om dig.
SvaraRaderaKram
Skönt att höra att du är på bättringsvägen. Det är inte mycket att göra än att vänta ut det. Men man känner sig verkligen som en skit när man inte kan vara delaktig i sitt vanliga liv, så jag förstår dina tankegångar.
SvaraRaderaSen när våren kommer Kristina DÅ, då kommer energin tillbaka, färgen på penseln skvätter och saker blir gjorda. Nu är tiden för vila, det är kanske det vädret vill säga till oss. Ta det lugnt" liksom!"
Skönt med omsorg från dina grabbar, det värmer i eländet kan jag tänka.
Stor tillfriskningskram från Monica
Stackars dig!! Jag hoppas att du snart blir frisk! Skönt att höra att det är lite bättre i alla fall!
SvaraRaderaTa det lugnt, du får mål asen!
Krya på dig och kramar i massor!!
sv: Hahaha. Jag hoppas han frusit ihjäl! Det har varit lite tyst om honom, kanske han tycker att det är för kallt?
SvaraRaderaKram
De orangefärgade kuverten var absolut ingen höjdare, men det finns väl härbärgen? De kan ju inte låta en gammal människa vara utan tak över huvudet? :)
Skönt att höra att du är på bättringsvägen. Det är så eländigt med influensa - det tar så enormt på krafterna. Hoppas du snart känner dig pigg igen... Så gulliga och omtänksamma barn du har. Det är ju som du skriver. De har fått din kärlek och omtanke och nu ger de tillbaka. Det är så fint.
SvaraRadera