Nya förutsättningar

Hej min vän!
Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.

♥ Stor kram Kristina ♥

söndag 15 november 2009

Sortera intrycken lite :)

Så till fredagens happening. Det var toppen, flera år har passerat och ändå kändes det som igår. Vi pratade om gamla minnen uppblandade med nutid och tankar om livets stora gåta. Vi lever olika liv alla fyra, kanske skulle vi inte valt varandras vänskap om vi träffades första gången i fredags. Men som tur är träffades vi för massor av år sedan. Man tror sig komma ihåg samma saker som sina vänner, men gud vad vi kommer ihåg olika saker. Vilka skratt det blev och vilken god mat vi åt. Jag längtar redan efter nästa träff. En av tjejerna är nyförlovad och ska gifta sig i sommar, på stranden på österlen. Som straff för att vi inte är bjudna planerade vi hur vi skulle dyka upp ur vattnet i vackra baddräkter och coola badmössor och dra med henne ut i vattnet, eller stå en bit ifrån och bara stirra...... luften är fri. Kanske inte lika roligt i dag, men med lite vin i strupen och vi skrattade gott åt det länge.

När jag har pratat länge om ngt behöver jag sortera och flytta runt tankar i min lilla hjärna. Bearbetning kallas det. Ibland kanske jag har upplevt saker på ett visst sätt medan andra har upplevt det på ett annat sätt, då behöver det stuvas runt lite.
Vi pratade om en gemensam vän, som stod mig väldigt nära under högstadiet. Vi var allt för varandra och gjorde allt tillsammans. En bit in på gymnasiet kom vi ifrån varandra och hon har fattats mig sedan dess. Isomras var jag ju på kräftskiva och då var hon där. Jag hoppades att hon skulle komma, att vi skulle sitta tillsammans i en hammock med ett glas vin och prata minnen. Det blev inte så. Vi var ingenting alls för varandra längre, en skugga från ungdomen, som drog förbi. BORTA! Detta berättade jag för tjejerna och då sa en av de andra,
hon var min vän först och jag var jätte ledsen då hon valde bort mig för dig. Ni gjorde allt tillsammans och jag fick bara vara en stand in om du inte kunde. Jag visste inte det, iallafall kommer jag inte ihåg det. Det sårar mig nu iallafall att jag sårade dig, eller att vi sårade dig. Basta! Oj nu blev det väldigt dramatiskt, det var inte meningen, vi hade det toppenkul.

Igår hade vi familjemiddag hemma hos mina föräldrar. Jag, mina två syskon, våra respektive och alla våra goa ungar. Det blev mingel med goda aptitretare, fälskfilé sinkadus och Mors underbara vinbärspaj. Vi pratade och barnen lekte överallt. I ett rum spelades det tv-spel, i ett annat tittades det på Saltkråkan. I vardgsrummet var det lego och dockvagnar i en salig röra. Vi hade det toppen. Mina föräldrar njuter så av att ha oss samlade och alla gör som de själva vill. Vi är både väldigt lika men också väldigt olika. Det är inte heller nu säkert att jag skulle valt just dessa människor till mina släktingar om jag fick välja. Som tur är får jag inte, kan jag inte välja. Jag älskar er, även om ni ger mig lite att sortera. Ha ha!!
Nu har jag sorterat klart. Nu är allt instoppat i rätt fack och jag känner mig nöjd.
Sov gott!
Ps kul att du orkade läsa klart mitt svammel.

2 kommentarer:

  1. Godkväll!
    Ibland far tankarna verkligen. Det där med olika minnen av samma sak
    är väl en klassiker. Mina systrar och jag satt en kväll (efter några glas vin) och pratade uppväxt. Det visade sig att våra verkligheter skilde sig åt markant. Det var nästan så att jag inte kunde ta in det de sa. Alltihop blev bara konstigt när verkligheten (som man trott) rämnade.
    Samtidigt gav samtalet många skratt och kramar.
    Man tror man känner någon, syster eller vän, hur man nu kan göra det?
    I bland känner man ju knappt sig själv!
    Stor kram till dig
    Monica

    SvaraRadera
  2. Vänner kommer och vänner går, tyvärr. Men på ett visst sätt tror jag att vissa vänner har ett tidsbegränsat uppdrag, lät det konstigt? Vissa vänner är det bara meningen att vi ska ha en kort period i våra liv. Kan också sakna goda vänner man haft, men träffade en och vi hade inget gemensamt längre. Jag försöker att behålla de fina minnena. Nu blir det massa babbel från mig... ;)
    Släkten, den älskade och hatade... ;) Kram

    SvaraRadera

Hej!
Vad kul att du tittade förbi. Lämna gärna en kommentar så vet jag att just DU varit här. Ha en toppen dag
Kram Kristina