Hummmmm

Hej finaste!

Efter en helg i paradiset snurrar många tankar i mitt huvud.  Som vanligt hade vi det toppen, njöt av varandras sällskap, god mat och hjälp vilken underbar natur. Redan när jag kliver ur bilen andas jag annorlunda

Jag fick en känga av min kärdotter för att jag uppdaterar allt för sällan. ( nov 2016 )

Ja, hon har rätt och som vanligt när jag tänker på det hamnar jag i en humm hur ska jag göra situation. 

Hur är det med bloggandet, skriver vanligt folk fortfarande, jag menar om allt och inget eller är det bara kändisuppdateringar om mode, resor och fransförlängning.

En av mina tankar från helgen är den här.

Vi har en tight relation med mina föräldrar. Jag jobbar hårt för den och vi ses ofta. Jag trivs bra i deras sällskap och känner att mina ♥ också gör det.

Det kommer en dag då de inte längre finns hos oss och jag vill proppa mina killars hjärtan och hjärnor fulla av goa minnen, lärdomar och den underbara känslan av att tillbringa tid med andra än kompisar i deras egen generation. 

Vi skrattar tillsammans, lär av varandra och hjälp vad vi fjantar.

Det jag egentligen vill ha sagt är att det är inte en självklarhet att ha en tight och fin relation med föräldrar och syskon. Det är inte heller något måste, något som krävs av dig för att du ska vara en god och lyckad person men,

det smärtar mig ändå när det inte alltid fungerar.

Jag kan inte släppa att alla inte har det som jag och jag grubblar mig grön över det.

Jag vet att det är galet, att jag måste lägga mindre fokus på grubblerier men sådan är jag.

Jag hoppas att mina funderingar får dig att tänka kring dina val, vad är viktigt för dig?

Hoppas du får en toppen dag.

Kram

♥

Att vända något bökigt eller jobbigt till ngt positivt.

Hej vännen!

Onsdag kväll och snart ska jag köra lillebror till handbolls träningen. Han tränar tre kvällar i veckan och har oftast minst en match på helgen. Det tar ca 30 min dit och 30 min hem. 

Körtid som faktiskt är guld värd. Vi träffar varandra kanske mer än vad de föräldrar gör som har sina tonåringar hemma hela kvällen.

Man kommer ingenstans, blir inte avbruten och de härliga, spontana samtalen får ta plats.

Jag är en hemma tjej, älskar att krypa upp i soffan och läsa en bok. 

Men de stunderna med sonen i bilen är fantastiska.

Redan när storebror som 11åring valde att spela i stan i stället för på hemma plan bestämde vi att detta måste vi göra till ngt positivt.

Kvalitetstid i bilen.

Älskat och väl använt hemmasnickrat handbollsmål.

Visst pratar vi handboll, visst kommer det både glädjerop och frustration och för mig ointressant handbollssnack......

Men sedan ♥

I kväll när jag var på apoteket praktiserade jag detta "eviga väntande" på samma sätt. 

Vänd det till ngt positivt.

Medicinen som jag skulle ha var krånglig att hitta och dessutom behövde läkaren som skrivit ut den ha särskild behörighet för att få skriva ut den. Detta skulle då undersökas via nätet innan jag kunde betala.

Helt rätt, ingen obehörig läkare ska få skriva ut medicin, men den stackars farmaceuten som kämpade på framför datorn bad om ursäkt hur många gånger som helst.

Jag svarade henne att hon kunde jobba på hur lugnt som helst och att jag såg detta som ett tillfälle till återhämtning.

Farmaceuten log och nickade, jag satte mig ner och blundade.

Bakom mig stod flera personer och suckade, tittade på klockan och.........

fattade helt klart inte att detta gjorde det roligare och än mer tänkvärt för mig.

Krameli kram.

Var rädd om varandra

Hej vännen!

Hoppas du haft en fin måndag. 

Hoppas du har någon hos dig som står dig nära, någon som månar om dig och ser till att du har det bra. Någon som bara genom att finnas till betyder allt.

Var rädd om dem som månar om dig. Berätta att de är viktiga i ditt liv. Säg det om och om igen.

Jag är lycklig med min pusselbit och våra fina pojkar. Vi tar vara på det lilla och gör det till något stort.

Älskar er mest!!!

♥

I dag för 1 år sedan gifte sig våra bästaste vänner. Det var en underbart vacker höst Lördag och jag får  en tår i ögat när jag tänker på det.

P & M hade pratat om bröllop länge, länge.

  Mitt ♥ hade fått veta ett par veckor tidigare, men för mig blev det en överraskning. Det enda jag fått veta var att jag skulle på date med min man, vara fint klädd och ha med mig kameran och mitt 50 mm objektiv.

Jag hade ingen aning!

Min fina och jag vandrade hand i hand genom Kungsparken i Malmö och så plötsligt stod de där vid Balustraden, den fina "Balkongen" intill vattnet.

Tårarna kom och hjälp vad vackert det var.

Solen som bröt fram emellan de höstvackra träden, vattnet som porlade i bakgrunden. Deras underbara dotter som skuttade runt i sin fina klänning.

Efter vigseln blev det bubbel, och ännu mera bubbel.

Middag och fest hela natten lång.

Idag firar de på tu man hand, men hemma hos dem finns en fin bukett från oss.

Ett blomsterbud med ett litet kort.

" För att ni är de bästa "

Älskade finaste ni, hoppas att vi alltid kommer att finnas där för varandra.

Åter till verkligheten och denna måndag.

Fick nyss veta att det är chokladmuffinsens dag och det måste vi ju fira,

 eller hur?

Stor kram Kristina

♥

Att stanna upp!

 Hej Torsdag!

I morgon är det egentligen min sista arbetsdag innan semestern men jag valde att ta ledigt ett par dagar tidigare.

Min kropp väsnas och vill inte riktigt som jag. Alltså har det blivit mycket sömn och återhämtning i form av trädgårdsfix och promenader i lugnt tempo.

Det känns bra att lyssna på kroppen, men ack så svårt att inte orka, att inte kunna prestera så som man vill och önskar.

Jag har lyssnat på ett par riktigt bra sommarpratare bla Malou von Sivers.

Hon sa ett för mig nytt ord som jag genast blev kär i.

För att må bra och kunna ta hand om sig själv på bästa sätt måste man ha självmedkänsla.

Fint ord och så rätt, så klockrent.

Något annat jag blivit kär i är Hasselört. Denna fina glansiga marktäckare. Jag har den sedan tidigare på ett par ställen i trädgården men vill bara ha mer, mer och mer.

Skulle t.o.m kunna gräva en rabatt bara för att få plantera mera.

Vädret har varit till sin fördel och jag har påtat och vattnat. Läst och lyssnat på radion. Gått in och slumrat en stund för att sedan fastna i ogräs och blomstermys igen.

Egentligen har jag massor att berätta men det får vänta. Jag kommer tillbaka. Du ger mig kraft och det är härligt att låta fingrarna dansa över tangenterna.

Stor kram Kristina.

Den tysta massan.

Hej vännen, 

Uscha mig, idag fryser jag och nu i kväll jag har tänt ljus överallt i huset.

Jag ska snart dra på mig mjukisarna och koka mig en kopp te men först ville jag skriva till dig.

Ser du  Morgans mission på svt1

Programmet handlar om Morgan Alling och hans arbete mot mobbning. Han har under sex veckor arbetat i en åttonde klass och försökt få dem att förstå och se vad mobbing gör mot enskilda personer. Hur fruktansvärt dåligt en mobbad och utstött person mår och vad det kan få för konsekvenser.

Vi har sett alla avsnitten och lillebror som också går i åttan har suttit med. Den första måndagen ville han inte men jag "tvingade" honom, men sedan har han tyckt att det var bra och vi har pratat massor. Hjälp vad det är mycket vi föräldrar faktiskt inte känner till och då jobbar jag ändå i skolvärlden.

Lillebror är en kille som har lätt för att prata och vi är öppna inför varandra, men ändå. 

Vissa saker hade jag ingen susning om vad gäller tex sociala medier.

Morgan pratar mycket om den tysta massan, den stora grupp som ser men inget gör.

Jag har tidigare mest tänkt på den mobbade och de som mobbar. Varit arg när något hänt nära och kära. Jag har inte tänkt så mycket på den tysta massan.

Tänk så viktigt det är att bli sedd och att bli bekräftad men tänk också hur viktigt det är att våga stå upp och säga ifrån. Flera av ungdomarna berättade att de inte visste hur deras kamrater kände och att de blev paffa över hur många det var som kände sig utanför och / eller mobbade.

Huuuuuu

nu kan jag dricka te, jag behövde få ur mig detta.

♥

Kanske en ny infallsvinkel.

Hej vännen!

Jag har faktiskt längtat efter dig, nästan varje dag har jag kommit på mig själv med att formulera små blogginlägg om sådant jag funderar över.

Att jag är en funderare är ju inget nytt.......... du som tittat in förr vet ju att jag knåpar ihop inlägg om sådant jag läst eller hört om.

Att skriva om vad jag tänker ger en djupdykning och ofta en ny infallsvinkel för mig och förhoppningsvis även för dig.

Idag är mina funderingar lite annorlunda gentemot hur de var när jag startade bloggen för herrans massa år sedan. I dag handlar de om att vara mer närvarande, leva här och nu. Stora projekt och massa fix för att det ska se fint ut på ytan har inte länge samma prioritet. Snarare en väldigt liten prioritet.

Ibland kommer jag på mig med att i huvudet dra igång något projekt som helst ska bli klart igår, men snabbt kastar jag bort de planerna. Vad kan göras nu? Vad behöver göras och varför?

Vad gör det med mig som människa, är det värt det?

Jag är stresskänslig, jag har lärt mig hur jag ska agera för att må väl. Både kroppsligt och själsligt.

Kanske ska min insikt få ta större plats här i bloggen. Kanske kan Mamma med ambitioner bli Kristinas ambitioner. Kanske kan jag hjälpa dig att hitta ditt här och nu.

Vi får väl se.

Den här mannen får mig att le.

Igår såg jag ett klipp på Facebook. Det var en intervju med Ernst Kirchsteiger ur Tv 4:s Nyhetsmorgon.

Han har varit tillsammans med sin Ulla i 40 år och pratade om konsten att hålla ihop och göra vardagen så mycket mysigare. Om att leva här och nu, att våga släppa taget och stå för den du är.

Jag tycker att han är så klok och hans sätt att prata och förklara saker på är, outstanding.

Hans små ordspråk och tänkvärda meningar fastnar och blir så rätt.

Hör här......

" Varför ska man gå den logiska vägen när det finns så många andra spännande vägar att välja."

♥

All kärlek till dig!